Jag är buren

Jag läser en bok kärlek. En bok om Gud och kristendom.  Aldrig hade jag kunnat tänka att JAG skulle kunna läsa det.

Insikten som kom till mig precis är att jag har drömmar!  Jag har drömmar om vart jag skulle vilja resa. Så var det inte för ett år sedan.

Och jag har en tro, en tro på en kraft större en mig själv, som jag väljer att kalla Gud. 

Jag tror att jag är buren.  Jag kan inte själv men tror att min Gud bär mig och gör det jag inte kan göra själv. 

Ibland vacklar jag. Jag tvekar på att lita på min Gud. Mitt ego vill gärna ta över och styra.

Men jag har fått ett handlingsprogram alldeles gratis! Genom att använda det får inte mitt ego för mycket utrymme och jag kan alltid lita på min Gud igen och släppa taget.  Det är min erfarenhet.
Om jag vill. Och ibland vill jag inte. Men jag gör det ändå. För att jag är villig. Jag har fått vara villig. Det tror jag är den andliga gåvan.  Genom Guds nåd.

Genom att arbeta i AA:s 12 steg fick jag falla ner i en ny dimension, den andliga världen. Jag skriver falla ner då jag kommer dit genom att böja på nacken och ödmjuka mig. Genom att bli liten, att erkänna min egen kraftlöshet. Jag blir inte större. Tvärtom.

Det jag behövde göra, tror jag, var att bestämma mig att av mig själv är jag ingenting och Gud är allting. Att jag överlämnade och fortsätter att överlämna mig och min vilja i Guds händer,  sådan som jag uppfattar Honom.

image

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s