Jag är inte jag

Jag är inte jag

När jag får en komplimang angående någonting jag har gjort. Det är svårt för mig att ta emot det. Varför? För att jag tror verkligen på att det inte är jag som har gjort det. Jag hade inte kraften att sluta dricka. Jag hade inte kraften att förändra mitt liv. Jag kunde inte själv.

Någonting större än mig tog över mig när jag tillät det. Gud. När jag var villig att ta emot hjälp av någonting större än det mänskliga, när jag var villig att tro…då fick jag hjälp.

Det kan låta konstigt, men mitt gamla liv, eller vad det nu var, tog slut där och då på golvet med den fruktansvärda ångesten och smärtan. Jag släppte in Gud och han började verka i mig. 

Jag är inte jag, utan Gud i mig. Så är det verkligen för mig! Jag gör ingenting själv längre förutom då jag envisas med att lyssna på mitt ego, mitt falska jag. Dessa stunder håller håller inte särkilt länge då smärtan av att gå på egen kraft blir stor snabbt. 

Så när jag får en komplimang idag, kan jag tacka för den och inom mig tacka Gud. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s