Förändring

Transformation är alltid smärtsam. Men det är inte samma som lidande.

Före AA var mina dagar ett flöde av lidande. Hjälplöshet, kämpande, stridande, självömkan, ilska, hat, förtvivlan, misströstan, självförakt etc.

Idag gör det ont. Men jag lider inte. Jag är inte ett offer, jag är inte hjälplös. Jag har val idag.

Imorse landade dom sista veckornas händelser i mig. Jag kunde börja erkänna för mig själv innerst inne innebörden av allting. Smärtsamt. Men jag kände mig trygg. Allt är väl.

Jag vände mig till min Gud och överlämnade mig igen. Bad om vägledning. Och någonting i mig gjorde handlingarna igen. Utan att tänka, analysera, grubbla. Och resultatet lämnade jag över till min Gud.

Jag bad igen för alla inblandade. Och för många andra. Jag bad Gud placera mig idag där jag bäst kan tjäna honom och mina medmänniskor. Jag bad att Han ska avlägsna allt det hos mig som står i vägen för att jag ska kunna vara till nytta för Honom och för mina medmänniskor.

Jag bär med mig smärtan i mitt hjärta, gråter när tårarna tränger på. Samtidigt som jag har nåden att vara tacksam för allt det här. Jag har fullständig tillit att Gud formar mig. Allting är precis som det ska, just nu.

Jag fortsätter att vända mig utåt. Jag är lyhörd för Guds vägledning, var behövs jag idag. Jag ger vidare allt det jag har fått. Jag får vara en kanal för Gud. Tack gode Gud för desperationen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s