Min väg, mitt sätt att växa och ge utlopp för kreativitet, kärlek och tacksamhet

Min väg, mitt sätt att växa och ge utlopp för kreativitet, kärlek och tacksamhet

Ett fantastisk äldre inlägg som kunde vara skriven av mig. Kanske inte så konstigt då det är skrivaren som är min vägledare och vän ❤

God morgon kära läsare,

Bloggen har under åren haft olika funktion för mig, ibland har den var en stor källa att låta mig få ut åtminstone en del av det som finns inuti, ibland har jag ”bara” publicerat det som jag själv använder mig av dagligen. Ibland är det så, i lite olika perioder, att det händer så mycket och att tiden inte finns, fast behovet finns att dela med mig av mina tankar. Under perioder har det också varit så att jag valt att inte dela mina tankar för att de skulle kunna skada eller påverka en tredjepart. Jag försöker lyssna till vad min Gud säger, och allt är inte publiceringsbart. Av olika anledningar. Men jag tror aldrig att jag låter bli att publicera på grund av rädsla men ibland kan det kanske vara så, jag är inte helt klar över detta. Jag tror inte det är så, jag försöker lyssna…

Den enda anledningen till bloggen är för mig själv, bonusen har blivit att jag delar med mig och ni läser. Och ni ska veta att jag innerligt uppskattar att den fyller en funktion i ert liv, precis som den gör för mig. Träningen som jag få att skriva, ärligt och ibland utlämnande, är enorm. Att få ur mig det det som just där och då har inuti, renar, binder ihop och för mig ger det mig ett sådant skönt sätt att använda min kreativitet. Jag är mycket tacksam för att jag har Er…

Jag kommer att anstränga mig att få ur mig lite mer, stötvis eller just där och då, kort eller långt, utan prestation, utan censur, för jag behöver det. I mitt liv idag, där den yttre världen och framför allt mitt jobb, ger mig möjligheter till träning och kort och gott hög press, så behöver jag välja ut mina möjligheter till återhämtning och tillfrisknande handlingar. Att skriva är en av de bästa utloppen för mig, genom erfarenhet av detta under de år jag varit i nykterhet, så vet jag att detta är en av de handlingar som ger mig mycket och det ”goa” är att det kommer andra till nytta. Kanske? Det vet jag ju inte, kanske det inte gör det, kanske det gör det… ❤

Det som pågått inuti är något helt nytt, jag har inte ordsatt det här i skrift så mycket, för att jag inte varit klar med det själv. Det är ju verkligen så att vi ser inte hela bilden förrän vi är på väg ”ur” just det utvecklingsstadiet. Det är så djupa andliga, svårförklarade, insikter som bara givits mig…Hade aldrig kunnat klura ut det här på egen hand, eller läsa mig till det. Egen personlig utveckling om mig själv. Sinnlighet. Det är väl det ordet jag valt att använda – ny kunskap om mig själv. Och jag är idag lugn i detta. Och stark. På något väldigt svagt och förhoppningsvis ödmjukt  sätt. Den här fantastiska klyschan att jag får det jag behöver, när jag behöver det – stämmer ju alltid, om jag väljer att se och förstå det.

Min tillit till Gud, som jag väljer att kalla min Högre kraft, växer dagligen och ÄR där. Antingen är han allt, eller inget? Jo, där ser jag idag skillnad. Känner skillnad. Jag är ingen tvivlare längre. Tillit till AA, till programmet, till mitt imagdzdfzdgzestillfrisknande. Nä, jag hoppas det inte är högmod. Jag är där jag är, bara för idag, jag vet inte om jag är kvar i denna känsla av tilltro imorgon men idag är jag det. Men jag är inte livrädd idag, som jag trots allt i gåva varit nästan hela min nykterhet. DET är ett andligt framsteg. Jag försöker efter bästa förmåga följa de förslag som finns i SB, gjorde ett 4-7 förra veckan, för att jag ”lite” akut behövde det. Idag är det inget jag funderar över, jag bara gör. Och resultatet blir därefter, tror jag…Gud håller mig i handen, ilska, sorg, rädslor och brister rinner av mig och jag är befriad och mår bra.

Jag har en fantastiskt helg bakom mig, en fantastisk vecka, fantastiska månader, fantastiska år. Igår kväll kom en min starka känsla av glädje och tacksamhet ”tillbaka”, varit lite svagare en tid. Aldrig borta men svagare bara…

Helgen med dess känslor, dess utveckling, dess förståelse ATT DET HÄR PROGRAMMET FUNGERAR. Jag kände så starkt när jag gick och la mig i fredags kväll att mitt liv är ett direkt resultat av det jag fått nåden att göra i programmet, i stegen – med mig själv men också i relation till alla runt omkring mig genom 9:e steget. Det var en helt otroligt tyngd i vad jag blev visad…Att få vara så älskad, genom att älska…Lördag var ju häftigt också. Inte som jag tänkt men säkert som det skulle. Talare på ett speaker meeting…och OI-info. En förmån att få träffa så många härliga människor. Söndag med de flesta av de kvinnor jag vägleder, steg, tillfrisknande, utbyte och gott. Möte och service.

Den mängden ord jag får varje dag om mig och till mig är så massiv, så mycket fint, så mycket kärlek. Egot hoppar upp och ner, och jag landar i tillit…Jag är innerligt tacksam. En persons ord, fyllde en större funktion än jag tror vad meningen kanske. Ja, i detta är jag ordlös just nu. Förvånad. Jag har en fördjupad och ny känsla. Och vilar. Kärlek är renande. imavxggesKärlek är starkt. Kärlek tar bort all rädsla, skapar hopp och drömmar. Vilar, i tillit. Och med tacksamma tårar. Det är som det ska men inte som jag vill, men idag, ger jag mig lov att njuta av fina och starka känslor utan att forcera. Eller handla. Jag är en passagerare. Guiden får guida, och jag ber om insikt, styrka och mod att följa.

Min väg som jag följer, är den som är föreslagen enligt SB. Jag är mycket, jag gör mycket, jag är. Jag accepterar mig som jag är. Och jag njuter av mitt liv. Jag hör och ser att andra ”tycker” om mitt liv. Och det är helt ok.  Jag behöver idag ingen förståelse eller ett ok från andra. Jag känner, ser och förstår att inte allt kan förstås. Och det ligger mer på andra att ta hand om det.

Jag ska försöka följa en publiceringskoncept som jag funderat över, enligt nedan. Om jag få det ur mig enligt detta så tror jag att det blir bra…

  • Tankar, funderingar och känslor
  • Handlingar
  • Bön

Här tror jag att jag kan få ur mig lite smått och gott (eller långt), det jag behöver och samtidigt dela med mig av lösningen, mitt dagliga liv i programmet och kärlek och tilltro. Jag provar, får väl ändra annars.

Ord nu: All in, lägg mer tid på att nyktra till och tillfriskna än vad du la på att dricka, gör var dag till handling i tillfrisknande, lita inte på dina tankar det första året, utan lyssna på en som går före. Gå på ett möte, ta tag i en person som jobbat stegen enligt Stora Boken, gör stegen med en henne/honom, städa i ditt hus, lita på Gud och sedan 525858_10150880456872406_688947058_nfortsätter du själv i 10, 11 och 12. DÅ händer det som ska hända. Du behöver inte tro på det, du behöver inte tro att det fungerar, du behöver bara lägga ner dina tankar och bara GÖRA. Det fungerar på alla som gör det. Och vi möts på de lyckliga ödets väg, som nya människor, i ett ”nytt” liv från en nåd endast given av en kraft större än jag själv…

Nu så: en start på nya dagen och jag ska försöka få ner mitt lilla koncept. Kram och kärlek ❤

Jag vet inte bäst

Jag vet inte bäst

SB s. 127:” AA och själva accepterandet har lärt mig att det finns någonting gott i den allra sämsta av oss,  och någonting ont i den allra bästa; att vi alla är Guds barn och att alla har rätt att vara här. När jag klagar över mig själv eller dig, klagar jag på Guds handarbete. Jag säger att jag vet bättre än Gud. ”

Den här meningen sätter mitt ego på plats varje gång! Bara jag kommer ihåg,  eller lyssnar till uppmaningen att läsa den.  På samma sida i SB fortsätter: ” Det visar att jag inte vet vad som är bra för mig. Och om jag inte vet vad som är bra för mig,  då vet jag inte vad som är bra och dåligt för dig eller någon annan. Så det är bäst att jag inte ger några råd alls, inte tror att jag vet bäst, och bara accepterar livet på dess egna villkor,  så som det ser ut idag – framförallt mitt eget liv, så som det faktiskt är. ”

Yeah!  Fungerar varje gång!  Tack gode Gud! Känner mig befriad från mitt ego igen och kan vara i kärlek. Tack gode Gud för AA!

image

Inlägg

Inlägg

Hej kära bloggläsare!

Jag har varit dålig på att skriva inlägg. Jag tänkte fråga er om vad ni skulle vilja läsa?

Förra året hade jag som tema AA:s 12 steg. I år valde jag ingen tema utan har bara låtit mina insikter leda mig.

Så kommentera gärna med önskemål och tips!

Önskar er en fin vecka!

Kampen är över

Kampen är över

” Mina livsproblem är inte längre en kamp. Jag behöver bara fråga om det ä acceptans eller förändring som behövs. Det är inte min vilja utan Hans som ska utföras. ”

Ur dagliga reflexioner 22.3. Kampen är över.

Den här texten är verkligen helt klockren för mig idag. Precis så är det. Jag behöver inte strida. Jag kan använda mitt förstånd genom Gud och inse i fall jag ska förändra något eller acceptera.

Jag var med om något igår som skapade en chock hos mig. Ångest, rädsla. Hjärtat bankade, gråten satt i halsen. Men jag kunde handa som programmet föreslår. Jag ringde min sponsor, berättade är sakligt vad som hade hänt. Accepterade mina känslor  och känslouttryck. Dick perspektiv och vägledning av Gud via insikter.

Jag accepterade. Lämnade över mina rädslor till Gud genom rädslobönen och fick vägledning, en handlingsplan.

Även om situationen är egentligen ”fel” och orättvis, har jag inte behövt harmas eller känna ilska. Och rädslan som jag fick nu möta är en rädsla jag har haft länge! Så egentligen fick jag nu se att den rädslan var oerhört självupptagen då det hände ingenting ändå.

Som det står i steg 9 löften, att rädslan för ekonomisk otrygghet försvinner, så ja genom det jag går genom nu, förvinner den rädslan hos mig när jag ser att jag inte blir utan någonting som Gud anser att jag behöver. 

Inte för mig, för min skull men för Gud och för hans syften. Att jag kan vara till maximal nytta för Gud och mina medmänniskor.

image

Stolthet – gå emot eller inte?

Stolthet – gå emot eller inte?

Ytterligare en fantastisk äldre inlägg som jag vill dela med er!

Stolthet? Vad är det? Är det inte ett skydd av egot och bottnar i en mängd olika rädslor? Jag kan i alla fall se en hel radda rädslor i mig. Rädslor som jag är helt redo att gå emot, för det tror jag verkligen är Guds vilja. Men det här med 022stolthet…blir lite förvirrad och är kvar i tankar om att FÖRSTÅ…Snacka om att krångla till det. Om jag ser det här rädslorna, jag har handlat enligt programmet för att få fram hur Han vill att jag skall vara, så har jag ändå kvar en känsla av motstånd. Varför? Vill jag inte? Men är jag inte villig att göra så som Gud visar även om jag inte vill?

Stolthet – det är för mig en del av mina karaktärsdefekter – som drar igång när jag är rädd. Stolthet är, tror jag,  något inuti mig som jag försöker skydda. I mitt eget fall vill jag skydda mig från att bli sårad, skydda mig från att få avslag – kanske kanske jag kan få en känsla av ont – att jag inte blir vald, att jag inte duger – men helt ärligt , både i mitt huvud och mitt hjärta, förstånd och känsla, så har jag min egen känsla av duglighet och värde – jag är värdefull. Och älskad. Precis som jag är. Alltid. Den självkänsla som för några år sedan var körd i botten är på många sätt stundtals helt reparerad.

Jag har bett Gud visa mig hur han vill att jag skall vara – ärlig, sann, varsam om mig. Men det som står helt klart framför mig är att jag är i en ny fas på något sätt, kan inte riktigt beskriva…Jag känner en enorm tillit till Gud och programmet. Och känner sååå mycket kärlek inuti mig. Låter så saligt, så otroligt svårt att beskriva.

Att uppnå en utopi: leva ett fritt liv, lycklig, glad och sann – jag hade ingen aning om hur det här nya livet skulle se ut! Jag kunde inte för en sekund tro att jag skulle komma ur det mörker som omslöt mig för 2 1/2 år sen…Inget annat än ett mirakel…Ingen aning om att det skulle vara så här fantastiskt. Jag är helt redo att prova mina vingar, men SKA jag? Jag har verkligen försökt att lyssna, jag har gjort det jag ska i programmet, delat, fått speglat mig och svaret: LEV! Våga. Prova.

Så vad gör jag nu? Skydda egot? Invänta? Ta det lugnt? Gå emot? Handla?…Kommentera gärna!! Om ni kan, om ni fattar…Min egen erfarenhet säger mig: Rädsla = Gå emot. Och vad är egentligen det värsta som kan hända? Ett nej. Men då är jag i alla fall fri. ❤ ”as I trudge the road to happy destiny”.

Kram och kärlek härliga fredag, en snurris denna morgon pga en helt otroligt bok som gör mig trött och förvirrad. Och en del annat 😉

vitamin-d-sunlight-21366503

Den lilla själens samtal med Gud

Den lilla själens samtal med Gud

Den här är så underbar att jag vill dela med mig av den med er igen!

Där tiden inte fanns sa en liten själ till Gud: ”Jag vet vem jag är!” Och Gud svarade ”Underbart! Vem är Du?”

”Jag är ljuset”, sa den lilla själen. Gud svarade med ett stort leende på läpparna ”Det är rätt-Du är ljuset”. Den lilla själen var så glad eftersom den hade kommit på vem den var.
Det här var något som alla själar skulle lista UT. Men snart så var inte vetandet tillräckligt för den lilla själen. Han gick tillbaka till Gud och frågade  ”Nu när jag vet vem jag är- är det okej för mig att vara det?” Och Gud svarade ”Du menar att Du vill vara något som Du REDAN ÄR?” ”Ja, det är en sak att veta det men en annan att vara det. Jag vill verkligen uppleva hur det känns att VARA ljuset”. Gud log och sa ”Men Du ÄR redan ljuset”

Den lilla själen blev lite otålig ”Men jag vill känna hur det är att vara ljuset!” ”Så klart” sa Gud ”Men…” ”Men vad då?” undrade den lilla själen. ”Min vän”, sa Gud ”Det Finns inget annat ÄN ljuset. Du förstår- jag har inte skapat något annat än ljus- så det Finns inget som Du inte är”. ”Va” sa den lilla själen förvirrat. ”Du kan se det så här: Du är som ett ljus I solen. Du är verkligen ljuset! Tillsammans med miljoners miljarder andra ljus skapar Du solen. Och solen skulle inte vara solen utan Ditt ljus.  Så hur ska Du uppleva ljuset när Du är mitt uppe I det, det är frågan” sa Gud.
”Ja, men du är ju Gud-tänk UT nåt!” sa den lilla själen. Åter igen fick Gud ett stort leende på läpparna ”Det har jag redan gjort”, as Gud. ”Eftersom Du inte kan uppleva Dig själv som ljuset när Du är I ljuset, så får vi omsluta Dig med mörker.” ”Vad är mörker?”frågade den lilla själen.inddafrfafex
”Det är det som Du inte är”
”Kommer Jag att vara rädd för mörkret?” undrade den lilla själen. ”Bara om Du väljer att vara det”svarade Gud.
”Det Finns egentligen ingenting att vara rädd för om Du inte väljer att vara det. Du förstår- vi spelar upp det hela-vi låtsas.” ”Åh”, sa den lilla själen och kände sig redan bättre till mods.

”Det är en stor gåva”, sa Gud ”för… utan det Du inte är så kan Du inte uppleva det Du är!  Man behöver en motsats för att kunna uppleva något som det är. Du vet inte vad kallt är förrän Du upplevt varmt. Du kan inte uppleva upp utan ner, höger utan vänster… Men när Du är omsluten av mörker, hota det inte och skrik åt det. Var hellre ett ljus I mörkret och bli inte arg på det. Då kommer Du att veta vem Du verkligen är och alla andra kommer också att veta det.  Låt Ditt ljus skina så att alla förstår hur speciell Du är!”
”Menar Du att det är okej att visa andra hur speciell jag är?” frågade den lilla själen.
”Självklart!” skrattade Gud ”Men kom ihåg att ´speciell´inte betyder ´bättre´! Alla är speciella- alla på sitt eget sätt! Men många har glömt det. De kommer att förstå att det är okej för dem att vara speciella när de ser att Du tycker att det är okej för Dig att vara speciell! Vilket sätt vill Du vara speciell på?”
”Hur menar Du” undrade den lilla själen. ”Ja, det är speciellt att vara I ljuset men speciellt kan även vara olika saker
som att vara snäll, förlåtande, hjälpsam, att dela med sig och annat. När Du väljer att vara speciell I en viss situation- det är att vara I ljuset.”
”Jag vet! Jag vill vara speciell på sättet som heter förlåtande” sa den lilla själen.
”Bra! sa Gud ”Men…” ”Men vad?” ”Det Finns ingen att förlåta”, sa Gud.. ”Ingen?” ”Nej, ingen…Allt Jag skapat är perfekt. Det Finns inte en enda själ som inte är lika perfekt skapad som Du”
Den lilla själen såg sig omkring och såg då massor av andra själar som stod och spred sitt ljus medan de lyssnade till Guds och den lilla själens samtal.

”Jag kan hjälpa dig” sa en vänlig själ och klev fram. ”Hur då?” frågade den lilla själen.
”Enkelt-jag möter Dig nästa liv och gör något som Du kan förlåta”
”Men varför skulle Du göra det?” frågade den lilla själen ”Du som är så perfekt, vad skulle få Dig att sänka Dina vibrationer så lågt att Du skulle göra något elakt mot Mig?” ”Enkelt” svarade den vänliga själen igen ”Jag gör det för att jag älskar Dig”.
Den lilla själen tittade häpet på den vänliga själen. ”Bli inte förvånad”, as den vänliga själen*”Du har gjort det samma för mig. Kommer Du inte håg? Vi har dansat oss igenom tid och evighet tillsammans. Du kommer bara inte ihåg…Vi har vart allt: kvinna-man, det goda-det onda, brottslingen-offret. Allt!” sa den vänliga själen, ”Och nu kan Jag komma till Dig i Ditt nästa liv och göra något hemskt mot Dig så att Du får uppleva hur det är att vara speciell på ett förlåtande sätt.””Men vad ska Du göra?” frågade den lilla själen. ”Åh, Vi tänker ut något!” sa den vänliga själen och blinkade med ögat men blev SUNMANsedan allvarlig. ”Jag undrar om Du kan göra en sak i gengäld?” började den vänliga själen… ”Jag kommer att sänka mina vibrationer så lågt för att göra den här inte-så-trevliga-saken och vara väldigt mycket i det som Jag inte är…
” ”Ja, Du är en sån ängel som gör det här för mig, så Jag gör vad Du vill” sa den lilla själen.
”Ja, självklart är den vänliga själen en ängel”, sa Gud  ”Alla är det- Jag har bara sänt Er änglar”. När Jag gör det här elaka mot Dig- i stunden då Jag gör det mest fruktansvärda mot Dig- i den stunden…”
”Ja?” undrade den lilla själen ”Ja?” ”I den stunden- kom då ihåg vem Jag egentligen är.”
”Oh, ja! Det ska Jag göra sa den lilla själen ”Jag lovar! Jag kommer alltid att se Dig så som Jag ser Dig här: som ljuset!”

”Bra”, sa den vänliga själen ”För Jag kommer att låtsas så starkt att Jag själv kommer att glömma vem Jag är. Om Du inte kommer ihåg vem Jag är och Jag inte heller gör det och Du även glömmer vem Du själv är så kanske Vi inte kommer ihåg det på en lång tid. Då kommer Vi båda att vara borttappade och kanske Vi behöver hjälp av ännu en själ för att påminna oss om vilka Vi egentligen vet att Vi är” ”Nej, då. Jag kommer att komma ihåg vem Du. Tack för att Du hjälper mig med den här gåvan så att jag får uppleva vem Jag är!”

Och så började överenskommelsen. Den lilla själen trädde in i ett nytt liv för att få uppleva sig själv som LJUSET, som var väldigt SPECIELLT och för att få vara delen av speciell som kallades FÖRLÅTANDE.

Och i situationer när fler själar kom in i livet och skapade lycka eller olycka-och speciellt om De skapade olycka så tänkte den lilla själen på vad Gud hade sagt: ”Kom alltid ihåg: Jag har inte sänt Er annat än änglar”

imdfvgsages

Triumfbåge

Triumfbåge

Jag fick besöka kära vänner i somras där det även finns möten på sommaren. Jag kände mig så välkommen och hemma, en i gemenskapen. Så är det i AA.

De frågade om jag ville ta stegen. Jag undrade lite men svarade att självklart! Vi gick bakom huset och jag blev visad 12 stenplattor som jag skulle följa. I slutet fanns en trädgårdsbåge som en triumfbåge genom vilken vi vandrar till friheten. 

Så vackert och fint!  Andlighet och gemenskap genom och för att jag har en dödlig kronisk progressiv sjukdom. Jag är så enormt tacksam att jag har fått allt detta! Var skulle jag vara utan min sjukdom alkoholism? Det vill jag inte ens tänka på.

Jag är tacksam att vara alkoholist. Att ha beroendesjukdomen. Genom min sjukdom har jag fått något som alla inte får. Ett helt nytt sätt att leva!

Dagen dagliga reflexioner talar om Slutsten. Så står det idén amerikanska boken s. 62: ” This concept was the keystone of the new and triumphant arch through which we passed to freedom. ”

Tredje steget är inte det viktigaste men utan det faller allting. Att jag väljer att låta Gud göra som han vill med mig, låser alla andra stenen  (stegen).

Så jag ber varje dag Guds hjälp och villighet till att fortsätta med min resa. Jag behöver kapitulera och erkänna min maktlöshet varje dag. Jag behöver lita på min Gud och välja, ta ett beslut om att låta Gud göra sitt och arbeta med min vilja så att den hamnar i samklang med Guds.

Tack gode Gud för nåden! Tack gode Gud för AA!

image