Befrielse 3 av 3

Jesus kom nog inte för att ge oss färdiga svar eller för att avslöja några gudomliga hemligheter. Han kom för att trösta oss, för att återupprätta vår förlorade tillit till livet, till andra och till oss själva. Han kom för att ge oss hopp. Jesus bjuder in de ensamma, utstötta och sårade till fest. De som följde Jesus var kvinnor och män längst ner i den mänskliga hierarkin, människor som drabbats av många motgångar. De som utmärkte dem var att de började tro på sina möjligheter igen och att de tillsammans kunde förändra världen. I sitt möte med den enskilda individer betonade Jesus aldrig människors misslyckanden utan han lyfte fram deras möjligheter. Han sammanfattade alla bud i ett enda bud: ”Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.” (Joh 13:34-45) I hans närhet började människor räta på ryggen och ta itu med sina liv. I en mansdominerad kultur där kvinnor sågs som orena och svagsinta identifierade sig Jesus med Sofia, visdomen som i Gamla testamentet beskrivs som den kvinnliga princip som var med när Gud skapade världen.

Gud uppenbarar sig bland de utstötta, de maktlösa, bland fattiga kvinnor och bland de med fel religion. Guds vandring på jorden börjar som ett beroende barn och slutar i samma utsatthet och sårbarhet. En Gud på en åsna helt utan skydd, snart uppspikad på ett kors. Kärleken är alltid öppen mot omvärlden och därför skyddslös. Gud i Jesus gestalt blev själv ett offer för den aggressiva mansdominerade kultur som han uppmanar oss att ta avstånd ifrån.

Jesus visar oss en gud som är motsatsen till våld, förtryck, makt, fördömande och manlig dominans. Jag tror att vi genom Jesus fick en skymt av den sårbara, lidande, älskande och skapande kraft som föder och bär allt som lever. Jesus uppståndelse visar oss att kärleken inte går att köpslå med, inte kan besegras, tuktas eller tystas ner. Uppståndelsen handlar om att sårbarheten, sanningen och kärleken får sista ordet. Att inte det förljugna, rädda och rigida segrar, utan att sanningen och kärleken bryter igenom och skapar nya förutsättningar. Vi kan korsfästa kärleken, men den kan aldrig dö, för det är den urkraft som skapar universum och gör det omöjligt att leva.

En människa kan aldrig uppfostras till att bli kärleksfull genom att tillrättavisas och skuldbeläggas. Utvecklandet av en vilja att stödja och finnas till för andra är beroende av att vi blir medvetna om våra egna behov, att vi börjar lyssna på vårt eget hjärta och att vi tar hand om oss själva på ett respektfullt sätt.

När vi lär känna vår egen brustenhet och ensamhet lär vi känna brustenheten i världen och förstår på ett djupare plan lidandet och vilsenheten hos andra. Vi kan inte äga kärleken eller hålla fast den, utan den uppstår i det öppna och sårbara mötet med en annan levande varelse. Sådan är Guds närvaro i världen. Vi är Guds kropp, Guds ögon och djupast inom oss bär vi Guds hjärta. Vår kallelse är att låta det hjärtat öppnas för världen runt omkring och möta den utan hårdhet, fördömande och rädsla.

2016-03-24 07.37.27

Befrielse 2 av 3

En bild som kan hjälpa oss när det gäller befrielse/frälsning är uppståndelsen. Jag har talat om depression och tomhet som en av vår tids stora folksjukdomar. Inom kristen mystik talas det om ”själens dunkla natt”. Den beskrivs som ”tomhetens, meningslöshetens och förtvivlans natt”. Tillståndet anses förebåda ett uppvaknande till insikt och större gudsnärvaro. Bön, kontemplation, reflektion och självrannsakan rekommenderas den drabbade. Berättelsen om Jesus sömnlösa natt i Getsemane, hans ångest och rädsla, den ensamma vandringen med korset, hans korsfästelse och känslan av total övergivenhet har många symboliska likheter med depressions olika ansikten.

Innan Jesus uppstår till livet igen gör han en resa ner i dödsriket. För at kunna bli riktigt levande igen, är vi kanske tvungna att nedstiga och lära känna vårt eget dödsrike. Förstå då kan vi börja bearbeta vår sorg, vår ilska, vår bitterhet, våra livslögner, vår skam och vårt självförakt. Då kan vi börja identifiera den rädsla som står i vägen i våra möten med andra, och vi kan börja leva ett liv med mindre misstänksamhet och större öppenhet.

För att orka göra en sådan resa behöver vi vara i en icke-dömande och kärleksfull omgivning. När vi lär känna vårt eget mörker försvinner känslan av inre splittring mellan en ond och en god sida eftersom vi kommer till insikt om att destruktiva känslor, impulser och beteenden är reaktioner på faktiska kränkningar och förödmjukelser som vi upplever i våra liv och inte primära drivkrafter. Då kan vi också börja se vår aggressivitet som en positiv kraft som finns för att skydda våra personliga gränser. Rumi, den sufiske poeten och mystikern som levde på tolvhundratalet, skriver att vår uppgift i livet inte är att söka kärleken, vår uppgift är att ta reda på varför vi har så svårt att ta emot kärlek.

Det kan ta tid at läka ett krossat hjärta. Ibland en hel livstid. Vi behöver hjälpa varandra att återskapa tilliten, vi behöver finnas i varandras liv för att vi skall orka öppna oss igen, orka vara sårbara och utsätta oss för risken att hjärtat kan krossas igen. För mig handlar den kristna kyrkans djupaste kallelse om att vara en kärleksfull, öppen och helande gemenskap, en fristad präglad av nåd, där brustna och sorgsna hjärtan kan få tröst. En plats dit vi går, inte för att försöka övertyga någon annan om det vi själva tror är sant, inte för att känna oss utvalda och upphöjda, utan en plats där vi med Guds hjälp och varandras stöd får kraft att ta itu med våra liv. En plats där vi äntligen kan se på oss själva med kärlek och empati. En plats där vi inte får en dom över våra liv utan istället möts av hopp och en tro på vår förmåga och får hjälp att försonas med oss själva och andra och med allt det i våra liv som inte blev som vi hade hoppats på. En plats där vi kan släppa fasaden och alla krav och förväntningar som vi har på oss själva. En plats där vi blir sedda och uppskattade. Där vi vågar säga vad vi tänker och tror utan att bli kritiserade, där vi kan börja dela sanningen om våra liv med varandra.

2016-03-24 07.37.27

Befrielse 1 av 3

Endast en villkorslös kärlek kan befria oss från alla de orättfärdiga strukturer som håller oss fångna i destruktiva samspel. Befrielsen från det som gör oss avstängda, tomma, rädda, halvdöda och oförmögna att bryta onda cirklar. Befrielsen från det system av orättvisor, ojämlikhet, dömande och förakt som kännetecknar patriarkala strukturer. Befrielsen från individualismens bubbla som gör oss självupptagna och isolerade och hindrar oss att se vår egen delaktighet i orättfärdiga system och gör oss blinda för den läkande insikten att vi djupast är beroende av varandra och behöver varandra.

I en miljö som utmärks av villkorslös kärlek och respekt fördömer vi inte, tar vi inte avstånd eller skambelägger varandra. Vi försöker inte uppfostra eller tysta ner varandra. Det är en plats präglad av nåd. I en sådan miljö kan vi åter få kontakt med hela vårt komplexa väsen, med allt det som varit bortträngt och förnekat. På en sådan plats möts vi med öppna armar. När vi får uppleva villkorslös kärlek öppnas dörren till vårt eget hjärta, och vår tillit till livet och andra människor återupprättas.

2016-03-24 07.37.27

How God works…

I asked for strength
and God gave me difficulties to make me strong.

I asked for wisdom
and God gave me problems to solve.

I asked for prosperity
and God gave me brain and energy to work.

I asked for courage
and God gave me danger to overcome.

I asked for love
and God gave me troubled people to help.

I asked for favors
and God gave me opportunities.

I reseived nothing I wanted
but I reseived everything I needed.

20131111-205745.jpg

Orädd 

Från Strimmor av ljus sv Sofia Sivertsdotter:
Så kom dagen då drömmarna inte kunde vänta.

Solens strålar drog dig uppåt som en blomma.

Du visste inte längre vad rädsla var.

Du fick bråttom.
Gjorde dig av med skuggornas bagage och sprang.

Inte på flykt utan ur en iver att verkställa ditt livsverk.

Du visste att den sanna friheten skulle finna dig.
Att din inre övertygelse skulle öppna ditt hjärta, öppna många hjärtan.

Du visste att du kunde flyga, utan någon annan kompass än den inre.

Du kastade dig ut och flög.

Tillit i vardagen med en kraft större än din egen

”Om det inte hade fordrats mer än enbart en ny moralkod eller en bättre livsfilosofi för att övervinna alkoholism, skulle många av oss ha tillfrisknat för länge sedan. Men vi upptäckte att sådana koder och filosofier inte räddade oss, hur mycket vi än försökte. Vi kunde vilja vara moraliska, vi kunde vilja finna tröst i filosofin. I själva verket kunde vi önska dessa egenskaper av all vår vilja, men vår egen kraft var otillräcklig eller saknades helt. Hur mycket vi än ville räckte inte våra mänskliga resurser till – vi misslyckades ohjälpligt.
Brist på kraft – det var vårt dilemma. Vi var tvungna att hitta en kraft med vars hjälp vi kunde leva, och det måste vara en kraft som var större än vår egen. Uppenbarligen. Men var och hur skulle vi finna denna kraft?
Det är just detta som denna bok handlar om. Dess främsta syfte är att göra det möjligt för dig att finna en kraft som är större än din egen och som kan hjälpa dig lösa dina problem.”

Ur Stora Boken, Anonyma Alkoholister sidan 70-71

Genom att bara göra de 12 stegen tillsammans med en sponsor, i all min villighet att inte vilja ha det som jag hade det, så kom kraften till mig. Den bara kom. En kraft större en min egen. Gud väljer Stora Boken att kalla, och så även jag. Vad ordet Gud står för hos dig, är oväsentligt för alla andra – den enda som det betyder något för är för dig själv. Jag gjorde det enkelt från första början och valde att kalla min Högre Kraft för Gud. I samband med att kraften flyttade in i mig, en dag i taget, så fick jag också mer verktyg och möjlighet att arbeta mig framåt. Jag fick en stor visdom och källa av kärlek och kraft som kunde prata med, som jag fick utveckla en relation med och som jag kunde ”lämna över” mina problem till. Att våga göra detta kräver ett ständigt arbete i tillit. För mig är det en daglig övning. Tillit. Att ha tillit till Gud, att ha tillit till processen, att ha tillit att även om det är som jag tycker – så skulle det kunna vara precis så som det är tänkt att det skall vara (och ge andra mycket större och finare resultat). Jag vet i dag i mitt hjärta att jag inte vet allt, att jag bara ser en liten begränsad del av allt som pågår och händer.

20130803-072449.jpgI utvecklandet av relationen med Gud, så som jag uppfattar Gud, så kom sakta men säkert en känsla och upplevelse av att jag är älskad. Att jag duger som jag är, att jag är skapt sådan som jag är. Jag kunde i början av min nykterhet, vid steg 8-9, känna enormt mycket närhet av Gud. Jag fick några tidigt starka erfarenheter, av vad sinnesro och frid innebär. Att känna sig älskad, villkorslöst älskad, gör livet mycket enklare att leva. Mycket enklare. Mer fridfullt, en stark känsla av lycka i nuet. På möten hör vi ofta att Gud ger mig inte det jag vill ha, utan det jag behöver – det är en stark tillitsfull mening. Att kunna lita på att Gud förser mig med de förmågor jag behöver för att möta det som kommer. Också att Gud vet mycket mer än jag själv vad jag behöver, och ser även mitt ego – och väljer att inte möta upp mig där utan ger mig det som är bra för mig, i ett större perspektiv.

Här är en text som jag läste igår, om du känner ett motstånd för att den innehåller ord som ”stör dig”, prova att byta ut med ord som funkar utifrån din uppfattning av Gud. I AA lär vi oss att vi inte är eller att det inte är ett religiöst program, utan andligt. Ett andligt handlingsprogram. Andlig läsning kan innebära att jag läser texter som kommer från många olika traditioner.  Öppna hjärtat för att lyssna och du hör budskap lättare.

”Om du vet att Fadern älskar dig, om du vet det med hela din varelse, då har ditt hjärta funnit ett hem. Då handlar evangeliet inte om att du måste göra det ena eller det andra. Då gäller det bara på att lita på och ta emot Hans kärlek.
Om du vet att du är älskad kan du inte heller ha några verkliga bekymmer. ”Gör er inga bekymmer” säger Jesus, ”er Fader är vad ni behöver”. (Matt 6:31-32)
Bekymmer tyder på bristande tillit. Det är viktigt att inse skillnaden mellan bekymmer och den berättigade omsorg du måste ha om dina eller andras angelägenheter. Bekymmer, i form av en krampaktig oro, är helt orimliga om du vet att din Fader tar hand om dig och sörjer för dina behov. Ditt liv kan bli fyllt av en orubblig frid därför att Han älskar dig mer än du kan älska dig själv.”

Ur Willfrid Stinissens bok med daglig läsning

Jag tror att en människas allra största svårighet är att fatta att hon är totalt, villkorslöst, massivt och kraftfullt älskad av en kraft större än min egen. Av Gud. Att vara omslutande älskad av nåt du inte kan ta på, förstå eller begripa. Hela mitt liv, i alla samtal, möten, i alla bönestunder och meditationer, i stunder av andlig läsning – syftar på nåt sätt till att göra denna sanning levande för mig. ”Om du verkligen existentiellt vet dig vara älskad, kommer du att stråla ut din kärlek över världen.” 

”Vår bok är endast avsedd att väcka förslag. Vi inser att vi inte vet allt. Gud kommer hela tiden att uppenbara mer för dig och för oss. Fråga Honom under din morgonmeditation vad du kan göra denna dag för den människa som fortfarande är sjuk. Svaren kommer, om du bara har sett om ditt eget hus. Men självklart kan du inte föra vidare något som du inte har. Se till att ditt förhållande till Gud är gott och stora ting kommer att ske med dig och med oräkneliga andra. Detta är för oss den stora sanningen.
Överlämna dig själv till Gud så som du uppfattar Honom. Erkänn dina fel för Honom och för dina medmänniskor. Röj undan vrakgodset från ditt förflutna. Ge frikostigt av det du funner och anslut dig till oss. Vi är med dig i Andens gemenskap och du kommer säkert att träffa några av oss när du vandrar det lyckliga ödets väg.
Tills dess – må Gud välsigna dig och bevara dig.” Stora Boken, Anonyma Alkoholister sidan 177.

How God works…

I asked for strength
and God gave me difficulties to make me strong.

I asked for wisdom
and God gave me problems to solve.

I asked for prosperity
and God gave me brain and energy to work.

I asked for courage
and God gave me danger to overcome.

I asked for love
and God gave me troubled people to help.

I asked for favors
and God gave me opportunities.

I reseived nothing I wanted
but I reseived everything I needed.

20131111-205745.jpg