Nuet

Nuet

Ur Var morgon ny 5 april:

Om vi lever i nuet, om vi är närvarande i varje ögonblick, håller Gud sin hand över oss. Men under de perioder när vi ängslas för framtiden lurar vi oss själva på den trygghet som Gud erbjuder oss nu.

Vi är alltid i goda händer här och nu. Om vi i detta ögonblick är medvetna om vad som sker och inte något annat, då lindras vår ångest och vår oro suddas ut. Svårigheterna börjar först när vi lyfter blicken från nuet. I nuet finns friden.

Det viktigaste jag måste lära mig för att slippa ifrån oro och ångest är att med öppen famn ta emot allt som bjuds mig i varje ögonblick av mitt liv.

Vi läser på våra möten i kapitel 5: ” Det finns en som har all makt och  den enda är Gud, må du finna honom NU. För mig är det just i detta nuet som jag kan finna Gud.  Känna kraften från hans ande som strömmar genom mig i kärlek.

Så fort mina tankar tar mig till ikväll eller imorgon försvinner lugnet, sinnesro och jag behöver be om att få komma tillbaka till nuet.

Det finns olika definitioner av nuet. Ibland kan jag uppleva att det känns helt ok för mig att nuet sträcker sig från morgon till kväll och ibland endast en sekund.

Det finns inget rätt eller fel tänker jag. Desto mer jag medvetet söker min högre makt,  Gud, desto mer kan jag infinna mig i nuet. Det jag behöver påminna mig själv om är att troligen ingen människa någonsin kan vara i nuet konstant.

I helgen kände jag som att allting snurrade,  tankar jonglerade i mitt huvud och jag kunde inte få stopp på dem. Jag bad och bad att Gud ska hjälpa mig. Jag försökte fixa mig, vi har ju ett handlingsprogram tänkte jag.

Till slut förstod jag att jag behöver lyssna på Gud också. Ibland kanske att handla i programmet kan vara att stilla sig och lyssna.

Plötsligt försvann alla problem och tankarna stillades.  Jag kunde åter igen vara till nytta för Gud och mina medmänniskor.

But for the grace of God ❤

Mina reflektioner av Var morgon ny 12 februari

Mina reflektioner av Var morgon ny 12 februari

”När eleven är redo, finns läraren till hands.” Och läraren bär på sanningar som vi gör klokt i att sätta in på vårt allt större kunskapskonto.  Vi har slagit in på en mycket speciell väg. Stigen är stenig och krokig, sikten är dålig, men vi kommer att få all hjälp och vägledning vi behöver.

Den sanning jag får höra i dag ska vägleda mig på min färd.

Ur Var Morgon Ny 12 februari

Så är det verkligen!  Så har det varit för mig. När jag var redo, när jag fick nåden att se min alkoholism, kom hjälpen.

Jag hade sökt min läromästare hela livet. Det förstår jag först nu. Jag tappade det på vägen och sökte lösningar på andra saker.

Godis kom först. Redan när jag var liten fann jag tröst på socker. Det dämpade känslan av utanförskap.

Sedan kom alkoholen. Plötsligt var jag någon, jag hade roligt och kände mig fri från allt. Nu när jag ärligt kan se bakåt i tiden,  var det endast den första gången jag kände den totala friheten och glädjen och lugnet. Åren efter försökte jag hitta den samma känslan. Så blev det aldrig, men besattheten drev mig vidare.

Någonstans där på vägen kom längtan efter kärlek och bekräftelse in. Fylla tomrummet inom mig som alkoholen gjorde första gången jag drack. Men det var aldrig nog.

Jag sökte hjälp flera års tid. Känslan av att vara annorlunda och tomrummet inom mig växte.

Olika diagnoser skulle vara lösningen. Äntligen skulle jag kunna identifiera mig med något. Jag mådde bättre periodvis.

Jag upplevde mig minde värd,  rädd att bli genomskådad, visade en helt annan sida utåt. Tänk om dom bara visste hur jag egentligen kände mig.

Jag nådde botten flera gånger.  Jag tog mig upp.  Idag kan jag förstå att jag lever endast av Guds nåd. Han har en plan för mig.

När jag till slut ärligt erkände att jag inte kan själv. Jag vill inte längre ha det så här. Jag vill inte dö.

Då. Då hände det något.  Jag fick hjälp att komma till ett AA möte. Jag fick nåden att kapitulera inför alkoholen och inför mitt liv.

Min läromästare fanns där. Min sponsor. Hon hade det jag ville ha. Och hon ville ge mig det. Helt otroligt. Hon, den vackra kvinnan som var så olik mig med sin värme och kärlek och enorm kunskap, ville hjälpa mig.

Gud har sänt henne. Jag är helt övertygad om att det är så. Guds nåd. Han ville rädda mig. Eftersom Han älskar mig. Han älskar dig med! Villkorslöst!

Jag fick en identitet.  Jag började få svar på mina frågor, förstå varför jag har känt mig så som jag har gjort. Alkoholism är en sjukdom.

Idag lever jag i det andliga programmet, AA:s 12 steg.  Mitt besatthet att dricka är borta.  Min sponsor, min läromästare finns vid min sida. Hon har blivit min vän.  En vän för livet. Tillsammans växer vi. Jag älskar henne och jag behöver inte känna mig underlägsen eller mindre värd.  Mitt liv har en mening. Gud vill att jag lever och för budskapet vidare.

Jag är ansvarig

Närhelst,  varhelst någon ber om hjälp

vill jag att AA skall finnas till hands,

Och för det är jag ansvarig

20140118-080742.jpg

 

 

 

Mina reflektioner om Var Morgon ny 11 Februari

Mina reflektioner om Var Morgon ny 11 Februari

Märkligt att man kan bli så bedövad av sitt eget lidande och sina egna problem att man inte förmår delta helt och fullt i sina närmastes helvete.

Det paradoxala är att hur svårt vi än plågas, så känns det lättare om vi intresserar oss för en annan människas lidande eller fröjd.

Om vi är mottagliga för andras problem ökar vår förståelse för våra egna.

Ur Var Morgon Ny 11 Februari

Roten till mina problem som en alkoholist är min självupptagenhet och själviskhet. Alkoholen är endast en lösning. Tack min fina sponsor för ditt sätt att förklara mig det andliga så att jag förstår!

-Ismen i alkoholismen är mina karaktärsdefekter. Min självcentrering, själviskhet, högmod, självupptagna rädslor, intolerans.

När jag slutar tillföra alkohol i min kropp försvinner just alkoholen, dess kemiska effekter i mitt system efter ett tag. Men -ismen finns kvar. Att sätta på korken hjälper mig att komma åt -ismen. Alltså JAG är mitt problem.

Genom Guds nåd, Only by the grace of God, har jag blivit befriad att dricka. Genom Hans nåd får jag möjligheten att ärligt se på mig själv. Min villighet, jag vet fortfarande inte hur det kommer sig att jag har fått sådan enorm villighet. Jag vet inte, men jag tror att det är Guds nåd. Från stunden jag kapitulerade totalt, erkände mig totalt maktlös inför alkoholen och inför mitt liv, kände jag en villighet så stark att min förtvivlan försvann. Jag behövde inte tvivla AA:s andliga program. Genom att släppa kontrollen, som jag inte hade, blev jag fri.

Tack gode Gud!

2015-01-31 09.37.50

Var morgon ny. 8 februari.

Var morgon ny. 8 februari.

010Att reagera är inte att agera – det är inte kreativt.

Vi måste lära oss att agera i stället för att reagera. Tyvärr har vi alltför ofta fått lära oss att reagera. Och vi är skickliga på att imitera. Vi låter utan att reflektera andras goda eller dåliga beteende stå som mönster för vårt eget. Men vi har obegränsade möjligheter att själva ta ansvar för vårt beteende, att välja hur vi ska bete oss, oberoende av alla andra.
Vi kan ändra oss, om vi bara vill. Vi behöver inte bli ledsna så fort vår äkta hälft rynkar ögonbrynen åt oss. Hela dagen behöver inte vara fördärvad därför att vi har fått kritik på arbetet. Och när man själv bestämmer hur man vill bete sig, växer självförtroendet.
Förolämpningar kan få en att tvivla på sig själv, men om man genast försäkrar sig själv att allt är väl, och visar hänsyn tillbaka, så växer självförtroendet. Man uppfylls av en känsla av välbefinnande.
Om man kan styra sina känslor och sina handlingar, så hindrar det den obestämda ångesten att slå klorna i en. Man är den man själv väljer att vara. Och nya äventyr väntar.

Jag kommer att få många tillfällen att reagera i dag. Men om jag kan hejda mig och bestämma mig för hur jag ska agera för att det ska kännas bäst, ska jag göra det. För var gång jag fattar ett ansvarsfullt beslut, mår jag psykiskt mycket bättre.

Var morgon ny 7 februari

Var morgon ny 7 februari

574457_3016839629459_1268173067_nHur förvirrad vår tillvaro än ter sig, hur kluvna vi än är så måste vi ta itu med den, och så kan vi fortsätta på vår bättringsväg och bli friskare.

Det är naturligt att vara rädd, ja, till och med att uppleva ångest vid vissa tillfällen i livet. Det uppstår alltid situationer som åtminstone en tid förefaller outhärdliga. Men molnen skingras. Det är aldrig värre än att vi klarar av det, och för var dag som går känner vi oss allt mer tillfreds med oss själva och det som livet bjuder. Vi lär oss inse att ”även detta är övergående”. Vårt självförtroende växer med vår andliga styrka.
Vi får hjälp av varandra att tillfriskna. När vi tänker efter hurdana vi har varit och hur långt vi har kommit, så ska vi se att de problem som vi förr drack för att komma ifrån, dem tar vi itu med nu, ofta med lätthet. Vi kan alla glädjas åt att inga problem är för svåra för oss att ta itu med. Och vi står aldrig ensamma i svåra situationer, såvida vi inte avvisar Guds hjälp.

Jag ska vara tacksam för att jag är på väg att bli friskare, och för de tillfällen som yppar sig för mig i dag att ta itu med mina problem. Därigenom ska jag uppfylla Guds vilja med mitt liv.

Var morgon ny. 6 februari.

Var morgon ny. 6 februari.

Det är ett tecken på mognad att man kan vänta på belöning.

lycka-recept1Det är inget fel i att vilja må bra jämt. Alla är värda att få vara lyckliga. Men innan vi uppnår ett mer varaktigt lyckotillstånd är det vissa förberedande steg vi kanske måste ta, som inte skänker någon glädje.

I stunder när vi har haft det svårt har vi frestats att skaffa oss kortvarig lycka genom droger. Och varje nytt försök till en snabb ”kick” påminner oss om att glädjen är mycket kortvarig, precis som vid våra många tidigare försök.

Varaktig lycka uppnår man inte genom kortsiktiga belöningar. Man behöver inte direkt göra sig förtjänt av lyckan, men man måste ta reda på var den finns. Och till all lycka får vi hjälp. Vi kommer att finna lyckan när vi har lärt oss att vara stilla och lyssna till vår inre röst. Vi kommer att finna lyckan när vi intresserar oss mindre för våra egna personliga problem och mer för andras välfärd.
Många av oss måste få en ny syn på vad lycka är. Insikten om att man har ett eget värde, om att omgivningen behöver en, skänker lycka – en lycka som håller en uppe, på samma sätt som tacksamheten mot vännerna, det faktum att man blir allt friskare och avhållsamheten från sprit och droger gör det. Sann och innerlig kontakt med en annan människa får lyckan att välla upp inom en som en springbrunn.

Jag ska hitta lyckan. Jag ska söka den inom mig genom att tålmodigt och förtröstansfullt bjuda på mig själv.

Var morgon ny. 5 februari.

Var morgon ny. 5 februari.

184510_402332093176461_646050551_nRiskera inte dig själv. Du är det enda du har.

När man inte vet vem man är, är det lätt att man riskerar sig själv, sin integritet. När man inte vet var man står i en viss fråga, är det lätt att bli övertalad av en myndig röst. Man kanske har oklara normer, eller man kanske inte är medveten om dem. Då är man som mest prisgiven åt andras övertalningsförmåga. De tolv stegen hjälper i våra ansträngningar, och vi märker att vi har vänner som inte vill att vi ska riskera oss själva – vänner som uppskattar våra försök att lära känna oss själva och vara sanna mot oss själva.
En av bättringsvägens största förtjänster är att man lär sig inse att man kan fatta beslut som är uttryck för ens eget inre jag, och att man känner sig nöjd med de besluten. Vi har alla känt vårt dåliga samvete nypa till i mellangärdet. När vi ”håller med”, när vi ”ger efter” i någon viktig personlig fråga, då står det oss dyrt. Då förlorar vi ett litet stycke av oss själva. Under årens lopp har vi förlorat många små stycken. Men vi har andra möjligheter.

Jag kommer snart att få chans att göra som jag vill. Jag ska ta den chansen.

imagdces

Var morgon ny 1 februari

Var morgon ny 1 februari

37103_10151253979501559_663387974_nNi fanns till hands när jag behövde er. Ni var starkare än alla de andra, och ni vägledde mig. Er tackar jag för mitt liv, för allt vad jag är, er skänker jag min kärlek.

Vi får vägledning samtidigt som vi fungerar som vägledare för varandra, hela dagen, hela livet. Vi är beroende av varandra. Vart vi än vänder blicken ser vi någon som tar lärdom av oss, någon som vi tar lärdom av. Ofta vet vi inte vad det är vi har att ge, när vi ger det. Och vi inser sällan hur värdefullt det som vi tar emot är, när vi tar emot det.
Att spjärna emot och inte vilja ta emot från andra kan vara en naturlig reaktion. Men med tiden lär vi oss uppskatta erfarenheten. Vi kan söka tröstare i tillvaron. Det finns till hands, och ger oss hopp och styrka att klara oss igenom alla svårigheter.
Vi behöver både svåra stunder och en tröstande famn. Båda delarna bidrar i lika hög grad till mönstret i vårt livs gobeläng. De svåra stunderna tvingar oss att be, att räcka fram handen för att få tröst av andra. Vårt lidande ger de andra chansen att hjälpa oss. Vi är alla hjälpare som vill dela med oss av vår styrka. Och vi behöver all hjälp.

Den främsta gåvan jag fått genom mitt tillfrisknande är gåvan att kunna ge och ta emot styrka.

Var morgon ny 31 januari

Var morgon ny 31 januari

Kvinnan får inte bara acceptera, hon måste utmana. Hon får inte låta sig skrämmas av det som har byggts upp runt omkring henne, hon måste hysa aktning för den kvinna inom henne, som kämpar för att få komma fram.

Viljan att mogna, att ha en plats i sina vänners liv, att veta att man har betytt något för andra, den är sund och nödvändig om man ska känna sig som en helgjuten människa. Driften att gå vidare, att ta itu med gamla problem på ett nytt sätt, den har skänkts oss av Gud.
Meningen med vårt liv hittar vi om vi följer den vägvisare som leder oss mot nya horisonter, kanske nya vänner, kanske till och med nya platser. Den vägvisaren kan vi lita på. Den kan vi hysa aktning för. Den kommer inte att leda oss på villovägar, under förutsättning att vi inte försöker leda den. Alla har vi något att ge här i livet.
I åratal har många av oss bromsat denna inre drift av rädsla, men som tur är har den inte övergivit oss. Att vara människa är att bära på en ständig önskan att bli något mer än man är. Rädslan dyker upp ibland, men för var gång vi lyckas övervinna den känner vi framgångens sötma. Vi vet att det finns en mening med vårt liv.

Behovet att utvecklas, att förändras, att påverka omvärlden, det tillhör det som Gud vill med oss. Jag ska lyssna på denna drift, jag ska låta den vägleda mig.