Min väg, mitt sätt att växa och ge utlopp för kreativitet, kärlek och tacksamhet

Min väg, mitt sätt att växa och ge utlopp för kreativitet, kärlek och tacksamhet

Ett fantastisk äldre inlägg som kunde vara skriven av mig. Kanske inte så konstigt då det är skrivaren som är min vägledare och vän ❤

God morgon kära läsare,

Bloggen har under åren haft olika funktion för mig, ibland har den var en stor källa att låta mig få ut åtminstone en del av det som finns inuti, ibland har jag ”bara” publicerat det som jag själv använder mig av dagligen. Ibland är det så, i lite olika perioder, att det händer så mycket och att tiden inte finns, fast behovet finns att dela med mig av mina tankar. Under perioder har det också varit så att jag valt att inte dela mina tankar för att de skulle kunna skada eller påverka en tredjepart. Jag försöker lyssna till vad min Gud säger, och allt är inte publiceringsbart. Av olika anledningar. Men jag tror aldrig att jag låter bli att publicera på grund av rädsla men ibland kan det kanske vara så, jag är inte helt klar över detta. Jag tror inte det är så, jag försöker lyssna…

Den enda anledningen till bloggen är för mig själv, bonusen har blivit att jag delar med mig och ni läser. Och ni ska veta att jag innerligt uppskattar att den fyller en funktion i ert liv, precis som den gör för mig. Träningen som jag få att skriva, ärligt och ibland utlämnande, är enorm. Att få ur mig det det som just där och då har inuti, renar, binder ihop och för mig ger det mig ett sådant skönt sätt att använda min kreativitet. Jag är mycket tacksam för att jag har Er…

Jag kommer att anstränga mig att få ur mig lite mer, stötvis eller just där och då, kort eller långt, utan prestation, utan censur, för jag behöver det. I mitt liv idag, där den yttre världen och framför allt mitt jobb, ger mig möjligheter till träning och kort och gott hög press, så behöver jag välja ut mina möjligheter till återhämtning och tillfrisknande handlingar. Att skriva är en av de bästa utloppen för mig, genom erfarenhet av detta under de år jag varit i nykterhet, så vet jag att detta är en av de handlingar som ger mig mycket och det ”goa” är att det kommer andra till nytta. Kanske? Det vet jag ju inte, kanske det inte gör det, kanske det gör det… ❤

Det som pågått inuti är något helt nytt, jag har inte ordsatt det här i skrift så mycket, för att jag inte varit klar med det själv. Det är ju verkligen så att vi ser inte hela bilden förrän vi är på väg ”ur” just det utvecklingsstadiet. Det är så djupa andliga, svårförklarade, insikter som bara givits mig…Hade aldrig kunnat klura ut det här på egen hand, eller läsa mig till det. Egen personlig utveckling om mig själv. Sinnlighet. Det är väl det ordet jag valt att använda – ny kunskap om mig själv. Och jag är idag lugn i detta. Och stark. På något väldigt svagt och förhoppningsvis ödmjukt  sätt. Den här fantastiska klyschan att jag får det jag behöver, när jag behöver det – stämmer ju alltid, om jag väljer att se och förstå det.

Min tillit till Gud, som jag väljer att kalla min Högre kraft, växer dagligen och ÄR där. Antingen är han allt, eller inget? Jo, där ser jag idag skillnad. Känner skillnad. Jag är ingen tvivlare längre. Tillit till AA, till programmet, till mitt imagdzdfzdgzestillfrisknande. Nä, jag hoppas det inte är högmod. Jag är där jag är, bara för idag, jag vet inte om jag är kvar i denna känsla av tilltro imorgon men idag är jag det. Men jag är inte livrädd idag, som jag trots allt i gåva varit nästan hela min nykterhet. DET är ett andligt framsteg. Jag försöker efter bästa förmåga följa de förslag som finns i SB, gjorde ett 4-7 förra veckan, för att jag ”lite” akut behövde det. Idag är det inget jag funderar över, jag bara gör. Och resultatet blir därefter, tror jag…Gud håller mig i handen, ilska, sorg, rädslor och brister rinner av mig och jag är befriad och mår bra.

Jag har en fantastiskt helg bakom mig, en fantastisk vecka, fantastiska månader, fantastiska år. Igår kväll kom en min starka känsla av glädje och tacksamhet ”tillbaka”, varit lite svagare en tid. Aldrig borta men svagare bara…

Helgen med dess känslor, dess utveckling, dess förståelse ATT DET HÄR PROGRAMMET FUNGERAR. Jag kände så starkt när jag gick och la mig i fredags kväll att mitt liv är ett direkt resultat av det jag fått nåden att göra i programmet, i stegen – med mig själv men också i relation till alla runt omkring mig genom 9:e steget. Det var en helt otroligt tyngd i vad jag blev visad…Att få vara så älskad, genom att älska…Lördag var ju häftigt också. Inte som jag tänkt men säkert som det skulle. Talare på ett speaker meeting…och OI-info. En förmån att få träffa så många härliga människor. Söndag med de flesta av de kvinnor jag vägleder, steg, tillfrisknande, utbyte och gott. Möte och service.

Den mängden ord jag får varje dag om mig och till mig är så massiv, så mycket fint, så mycket kärlek. Egot hoppar upp och ner, och jag landar i tillit…Jag är innerligt tacksam. En persons ord, fyllde en större funktion än jag tror vad meningen kanske. Ja, i detta är jag ordlös just nu. Förvånad. Jag har en fördjupad och ny känsla. Och vilar. Kärlek är renande. imavxggesKärlek är starkt. Kärlek tar bort all rädsla, skapar hopp och drömmar. Vilar, i tillit. Och med tacksamma tårar. Det är som det ska men inte som jag vill, men idag, ger jag mig lov att njuta av fina och starka känslor utan att forcera. Eller handla. Jag är en passagerare. Guiden får guida, och jag ber om insikt, styrka och mod att följa.

Min väg som jag följer, är den som är föreslagen enligt SB. Jag är mycket, jag gör mycket, jag är. Jag accepterar mig som jag är. Och jag njuter av mitt liv. Jag hör och ser att andra ”tycker” om mitt liv. Och det är helt ok.  Jag behöver idag ingen förståelse eller ett ok från andra. Jag känner, ser och förstår att inte allt kan förstås. Och det ligger mer på andra att ta hand om det.

Jag ska försöka följa en publiceringskoncept som jag funderat över, enligt nedan. Om jag få det ur mig enligt detta så tror jag att det blir bra…

  • Tankar, funderingar och känslor
  • Handlingar
  • Bön

Här tror jag att jag kan få ur mig lite smått och gott (eller långt), det jag behöver och samtidigt dela med mig av lösningen, mitt dagliga liv i programmet och kärlek och tilltro. Jag provar, får väl ändra annars.

Ord nu: All in, lägg mer tid på att nyktra till och tillfriskna än vad du la på att dricka, gör var dag till handling i tillfrisknande, lita inte på dina tankar det första året, utan lyssna på en som går före. Gå på ett möte, ta tag i en person som jobbat stegen enligt Stora Boken, gör stegen med en henne/honom, städa i ditt hus, lita på Gud och sedan 525858_10150880456872406_688947058_nfortsätter du själv i 10, 11 och 12. DÅ händer det som ska hända. Du behöver inte tro på det, du behöver inte tro att det fungerar, du behöver bara lägga ner dina tankar och bara GÖRA. Det fungerar på alla som gör det. Och vi möts på de lyckliga ödets väg, som nya människor, i ett ”nytt” liv från en nåd endast given av en kraft större än jag själv…

Nu så: en start på nya dagen och jag ska försöka få ner mitt lilla koncept. Kram och kärlek ❤